Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Bakgrund: Kinesiska bolag pÄ den amerikanska OTC-listan Àr idag ofta associerade med bluffar och dÄlig kommunikation gentemot aktieÀgarna. Detta gör att den amerikanska marknaden inte har ett förtroende för dessa bolag. Denna opÄlitlighet frÄn marknadens sida har resulterat i att mÄnga av de kinesiska bolagen blivit felvÀrderade. För de legitima bolagen leder det till att de blir undervÀrderade. FrÄgan som uppstÄr hÀr Àr: Kan ett bolag fÄ en mer rÀttvis vÀrdering genom att noteras pÄ en marknadsplats utanför USA exempelvis i Sverige?Syfte: Denna studie har till syfte att undersöka hur en övergÄng för ett kinesiskt bolag frÄn en OTC-lista i USA till en senior lista pÄ den reglerade börsmarknaden i Sverige pÄverkar vÀrderingen av bolaget.Genomförande: Studien Àr utformad till en kvantitativ undersökning.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som Àgde rum pÄ 2000-talet i USA och flera europeiska lÀnder satte fart pÄ bolagsstyrningsdebatten. MÄnga lÀnder började införa regler med syfte att förbÀttra bolagsstyrningen och öka förtroendet för nÀringslivet. Sverige drabbades liksom andra lÀnder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att Äteruppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillÀmpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag pÄ A-listan och O-listan med börsvÀrde över 3 miljarder kronor det vill sÀga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur bolag pÄ OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker frÄn koden och om de avviker frÄn samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjÀlp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag fÄ förstÄelse för varför koden finns och varför bolag avviker frÄn den samt undersöka om koden fungerar som det var tÀnkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker frÄn koden och vilka punkter det som bolagen avviker frÄn har jag lÀst igenom och granskat bolagens Ärsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra lÀnders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag vÀljer att följa eller avvika frÄn koden.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Svensk kod för bolagsstyrning trÀdde i kraft 1 juli 2005, Sverige var dÄ ett av de sista lÀnderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stÀrka nÀringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta bÄde inom och utanför Sveriges grÀnser. Att koden kom just dÄ hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men ocksÄ med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, dÀr Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 Ärs fÀngelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning Àr alla bolag pÄ A-listan samt de pÄ O-listan med ett marknadsvÀrde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen pÄ A- och O-listan har mottagit koden med avseende pÄ motstÄnd till förÀndring, samt förklara vad motstÄndet beror pÄ. För att besvara syftet skickades en enkÀt ut till samtliga bolag.

I takt med att handeln med utvecklingslÀnderna ökat har omvÀrlden samtidigt fÄtt upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fÄtt ett inflytande jÀmförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartlÀggning av företag pÄ Stockholmsbörsen för att ta reda pÄ hur utbrett det Àr bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervÀgande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte Àr specielt vÀl implementerade i företagen. En trend vi uppmÀrksammat Àr att företagen pÄ börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen pÄ O-listan i liten omfattning har en policy.

En studie pÄ svenska företag listade pÄ svenska Large Cap-listan..

SammanfattningDenna rapport šar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi bšorjar med att introducerade nšodvšandiga algebraiska koncepten som behšovs. Dšarefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundlšaggande egenskaperna fšor dessa. Vi fortsšatter med attdefiniera och undersšoka kollineationer, fšor att sedan konstruera projektiva plan šoverkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Bakgrund: Under början av 2000-talet intrÀffade bolagsskandaler som har fÄtt stor uppmÀrksamhet vÀrlden över. Detta ledde till att mÄnga lÀnder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stÀrka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av sjÀlvreglerande system, dÀr bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillÀmpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillÀmpas idag av de största noterade bolagen.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Undersökning: Undersökning av de tjugo största svenska bolagen (sett till börsvÀrde) pÄ Large cap.Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, antaganden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de största svenska bolagen pÄ Large cap organiserar sina nedskrivningstester och vilka effekter de nya goodwillreglerna har pÄ resultatet och utdelningarna.Metod: Vi har genomfört intervjuer via e-mail med representanter frÄn de största svenska bolagen. Sedan har vi analyserat svaren med den teoretiska referensramen som grund.Slutsatser: Sex av sju företag organiserar sina nedskrivningstester internt efter en, för varje företag, specifik mall. Antagandena som görs i samband med nedskrivningstesterna ger upphov till olika mallar i respektive företag vilket försvÄrar jÀmförbarheten företagen emellan. NÀstan alla företag identifierar en positiv resultateffekt av de nya reglerna men eftersom inga nedskrivningar har genomförts sÄ Àr det oklart om den positiva resultateffekten erhÄlls i ett lÀngre perspektiv. Inget av företagen identifierar nÄgra utdelningseffekter av de nya redovisningsreglerna..